Lyrikanalys, Strövtåg i hembygden

Strövtåg i hembygden, Gustaf Fröding  (1896)

Det är skimmer i molnen och glitter i sjön,
det är ljus över stränder och näs
och omkring står den härliga skogen grön
bakom ängarnas gungande gräs.

Och med sommar och skönhet och skogsvindsackord
står min hembygd och hälsar mig glad,
var mig hälsad! - Men var är min faders gård,
det är tomt bakom lönnarnas rad.

Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt,
där den låg, ligger berghällen bar,
men däröver går minnet med vinden svalt,
och det minnet är allt som är kvar.

Och det är som jag såge en gavel stå vit
och ett fönster stå öppet däri,
som piano det ljöd och en munter bit
av en visa med käck melodi.

Och det är som det vore min faders röst,
när han ännu var lycklig och ung,
innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst
och hans levnad blev sorgsen och tung.

Det är tomt, det är bränt, jag vill lägga mig ned
invid sjön för att höra hans tal
om det gamla, som gått, medan tiden led,
om det gamla i Alsterns dal.

Och sitt sorgsna och sorlande svar han slår,
men så svagt som det blott vore drömt:
"Det är kastat för vind sedan tjugo år,
det är dött och begravet och glömt.

Där du kära gestalter och syner minns,
där står tomheten öde och kal,
och min eviga vaggsång är allt som finns
av det gamla i Alsterns dal.


Rubriken Strövtåg i hembygden skulle kunna mena på det mesta, min uppfattning var dock att det skulle innebära att den handlade om ett par människor som lugnt och rofyllt går längs sin hembygd. Det var dock inte riktigt så jag tolkade dikten, som jag uppfattade handlar om en person, kanske Fröding själv, på obestämd plats, som ser tillbaka i tiden och saknar sin bortgångne far, eller sin barndom. Detta förmedlar han till en obestämd person. Dikten går att tolka på olika sätt och kan därmed ha olika handlingar, beroende på läsaren. Det har mest troligt något att göra med det som har varit men inte finns kvar i alla fall. 

Fröding förmedlar motiv som är tydligt kopplade till handlingen, inget konkret motiv men exempelvis "Ta vara på det du har", "Allting har ett slut" eller "Minnena finns alltid kvar". Han ger en ganska optimistisk syn på situationen, trots hans dystra tankar, vilket balanserar känslan mellan sorg och rofylld glad stämning. En antites hjälper till att vända känslan;    

...när han ännu var lycklig och ung,
innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst...

Tidigare var det rofylld platsbeskrivning som efteråt övergår i en sorgsen saknad och ensamhet. Det skapar en viss intressant spänning så att man inte vet hur man ska känna. 

Tillsammans med ett ålderdomligt språk med ord som "såge" och "blott" får dikten en lite högstämd känsla och tyder på att det utspelas exempelvis i Frödings samtid på 1800- talet. Han använder även mycket rim (kalt, svalt, vit, bit, med flera) som bidrar till en jämn rytmik. Naturen och omgivningen blir levande av beskrivningar som "skogsvindsackord" och "ängarnas gungande gräs" som gör att läsaren kan se, känna och höra det författaren vill meddela. Att han skriver i presens gör att man känner sig delaktig, inte som att det hänt för längesedan eller att det kommer hända, utan att det är "här och nu".

Fröding hade vid diktens tillkomst psykiska problem och vistades ofta vid mentalsjukhus. Hans dikter hade tidigare varit glada och humoristiska men de förändrades under hans sjukdom till att innehålla olika sinnestillstånd. Strövtåg i hembygden är optimistisk till en början men slutar i allvar. Samma år som dikten skrev publicerades också hans omtalade dikt En morgondröm som väckte stor uppmärksam då den inte ansågs passande. Han hamnade i rättegång med frikändes slutligen.

Resten av ditt liv, Timbuktu

Har tänkt på det länge, verkligen tänkt

Hur jag skall få dig att förstå hur det känns

Hur jag skall närma mig detta, våga berätta

Släppa, få hjärtat å lätta

Rädd att jag kanske hade läst dig fel

Kan jag säga nu med säkerhet

Att min första instinkt var korrekt

Nu vill jag uttrycka det i klartext

Du är helt klart unik och speciell

Universum är vigt åt dig själv

Från den djupaste platsen mörkaste delen

Av min själ vill jag berätta det här

Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder

Vad som än händer…

Jag hoppas att ditt vin blir till vatten

Blixtar prickar dig

Hälsa till satan, vi hörs

Jag hoppas att olika olyckor händer

Du vet vad jag känner

Jag vet att du hör

Jag hoppas du,

Du får leva med det resten av ditt liv

Att du lever med det i all evig tid

Jag hooka’ dig en plats att bo när det var svårt

Gav dig min axel när du var full av gråt

Låna dig pengar att klara dina knipor

Hamnar du i helvetet skicka mig ett vykort

Min kamera försvann, du skyllde på min föredetta vän

Som du dessutom knulla i min säng

Vill hellre genomleva nittionio jävla vintrar

Att rulla naken över krossat glas, äta fimpar

Än att nånsin igen känna dina vibbar

Du ljög fan bättre än delfinerna simmar

Huvudperson i mina sämsta minnen

Om du var sist på jorden i elfte timmen

Så..hoppas jag, ( hoppas jag)

Så..hoppas jag, ( hoppas jag)

Så..hoppas jag, ( hoppas jag)

Så..hoppas jag, ( hoppas jag)

Jag hoppas att ditt vin blir till vatten

Blixtar prickar dig

Hälsa till satan, vi hörs

Jag hoppas att olika olyckor händer

Du vet vad jag känner

Jag vet att du hör

Jag hoppas du,

Du får leva med det,

Du får leva med det,

Du får leva med det,

..resten av ditt liv

Du får leva med det..

Du spela mina nerver ut tills dom brast

En cancer i röven vart jag än satt

Denna här belöningen blir ditt tack

Hoppas att din utförsäkring går snabbt

Att dom skriver idiot i ditt pass

Att du i ditt nästa liv blir en mask

Fan vad jag behövde få detta här sagt

Blir två ton lättare än vad jag vart

Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder

Vad som än händer.

Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder

Vad som än händer.

Jag hoppas att ditt vin blir till vatten

Blixtar prickar dig

Hälsa till satan, vi hörs

Jag hoppas att olika olyckor händer

Du vet vad jag känner

Jag vet att du hör

Jag hoppas du,

Aldrig någonsin igen kan komma ihåg en pin-kod, asså aldrig, även när du får en ny.

Och må din klocka alltid gå tjugo minuter för sakta så att du alltid kommer för sent

Och må köttätande myror äta upp dina ögonlock så att du alltid är trött

Och även när du är pigg så ser du väldigt väldigt väldigt trött ut..

Och må dina hårddiskar för evigt alltid krascha

Lyrikanalys, Resten av ditt liv

Resten av ditt liv, Timbuktu

Rubriken och titeln av låten, Resten av ditt liv, säger inte så mycket, man får en uppfattning om att det är något som kommer vara väldigt länge eller en önskning att det kommer vara det.

Texten handlar om en kille som träffat en tjej som visade sig vara en riktig ”bitch”, enligt honom. Han, Timbuktu, vars riktiga namn är Jason Michael Robinson Bosak Diakité, berättar för henne hur hemsk hon var och  att han önskar henne illa. Därmed finns det enligt min mening ett tydligt motiv i texten, ”Hoppas du får smaka på din egen medicin!”. Musiken gör att låten är väldigt glad och positiv, medan texten är så bitter och satirisk så att det liknar ett hatbrev, med viss komik i. Det skapar konstraster och vändningar som bryter mot förväntningarna från när man först började lyssna på låten.

Tillsammans med kontrasterna byggs känslan upp med flera metaforer, till exempel ”Du ljög fan bättre än delfinerna simmar”, ”En cancer i röven vart jag än satt”, ”Släppa, få hjärtat å lätta”. Även mycket rim skapade en jämn rytmisk känsla (minnen, timmen, svårt gråt…). Han använder sig av talspråk, vilket man kan ana av hans valda ord, exempelvis i de föreslagna metaforerna med svordomar med mera. Det ger ett modernt intryck och tyder på att den utspelar sig i nutid. Det tas dessutom upp vissa problem som är typiska för vår samtid och med tekniska medel som finns idag (kamera, hårddisk och PIN-koder). Platsen är mer obestämd, det skulle kunna vara var som helst men det tyder en aning på att det är i stadsmiljö:

Jag hooka’ dig en plats att bo när det var svårt
Gav dig min axel när du var full av gråt
Låna dig pengar att klara dina knipor

Har man inte pengar för att bo skulle det kunna vara en hyra till lägenheten som inte kan bli betalad. Dock behöver det inte ens vara hyran som är svår att betala, det kan vara något helt annat men i och med att han säger att hon fick bo hos honom är det möjligt att det är det han menar.

Timbuktu själv säger att den på ett symboliskt plan handlar om att bli sviken av folk man litar på. Den handlar om människor som har svikit honom digert. Han menar att man ibland behöver spy galla. Den är inte hotfull eller mörk musikaliskt. Kanske hade han precis blivit sviken av någon eller så skriver han allmänt om folk som sviker, annars finns det inget som tyder på att något gett honom tanken på just denna text. Den är skriven i nutid och är präglad av nutida problem som människan har och kunde säkert ha blivit skriven några år tidigare liksom senare. Hans egna situation vid textens tillkomst framgår inte av texten.